Tungels

Uppfödning av svart och brun mellanpudel
Pudelns kärna: hjärta och hjärna

Ebbas och Mantes valpar
Kryddorna - två killar och en tjej

födda 30 september 2005
Sida 6

Till sid 1   till sid 2   till sid 3   till sid 4   till sida 5
 

8 januari. På torsdag ska Kanel resa hem till Åland. Vi vill verkligen inte bli av med denna underbara kloka snälla duktiga lilla pudel. Man tror faktiskt på själavandring emellanåt, hur kan det annars komma sig att man har så mycket klokskap när man är bara tre månader gammal? En gång i livet ska jag ha en brun pudelpojke. Jag förstår verkligen inte varför de flesta vill ha tikar, pudelpojkar är väl det allra allra bästa som finns i hundvärlden!
 


 

Two brownies, Lotus and Kanel
10 januari. Krusmynta har varit här för sitt första bad och klippning efter flytten. En sådan vacker och duktig liten pudel! Matte var med och såg på och var väldigt stolt över sin valp, som är så duktig och så snäll att hantera. Mynta tyckte det var väldigt roligt att få träffa sina bröder Kanel och Kardemumma, som kom hit för att alla tre skulle få leka en stund.

Fredagen den trettonde... Igår var vår sista dag tillsammans med Kanel (se bilder här) Nu är Mariannes "pudelgraviditet" över och hon har äntligen, efter nästan 9 månaders väntan, fått hämta hem sin bruna pudelpojke till Kumlinge på Åland. Kanel har kommit hem till sin familj: Marianne och Bror med pojkarna David, Valter och Martin. Vi saknar honom mycket. Det är underbart att få ha kvar och njuta av en valp så här länge (jag förstår verkligen inte dem som tycker det är jobbigt med valpar??? det finns väl ingenting ljuvligare!!!). Nackdelen är väl att man fäster sig så djupt vid en valp som blir kvar i huset längre än de andra, i Kanels fall 15 veckor.
 
Kanel är en alldeles ovanligt behaglig liten pudel: lättsam, kelig och så väldigt förståndig. Han kommer att ibland få vara med och jobba tillsammans med sin matte på ett äldreboende på Kumlinge. Det är en uppgift som kommer att passa denna kärleksfulla och trygga valp alldeles förträffligt. Han har varit med mig och "praoat" på ett äldreboende i Stockholm där han skötte sig exemplariskt: han låg i knäet hos en 97-årig dam i rullstol där han, mycket nöjd, tog sig en tupplur.

14 januari. Nyheter från Åland: Kanel skötte sig exemplariskt (trodde någon något annat?) under den långa resan. Han sov under de två långa bilresorna och låg sedan lugnt och tuggade på sitt torkade grisöra i cafeterian på färjorna. När de kom fram, mitt i natten, gick Kanel en runda i huset och somnade sedan på sin plats bredvid mattes säng, där han sov tyst och stilla hela natten. På morgonen gick han ut på tomten, kollade in älghundarna på gården bredvid och markerade sedan sitt nya revir. Sen var det gott med lite frukost.  Kanel är en väldigt trygg och stabil  liten hund.
 

11 februari.

 

Charlie Kardemumma har varit på sitt unga livs första utställning. Han visade sig glatt, viftade på svansen åt domaren och pussade honom för att sedan morra lite när domaren klämde på honom. Han placerade sig Bäst i Rasen med jättefin kritik i stark konkurrens. Sedan blev han BIG 2, det vill säga näst bästa sällskapshundsvalp - inte dåligt vid bara fyra månaders ålder! Är Charlie vår nästa Hugo Humle?


Smynta och Julia

2 mars. Idag har Krusmynta - Smynta - varit här och blivit klippt. En sådan fantastisk liten hund! Glad, rolig, orädd, jättesöt och lika duktig som en stor hund att hantera i badet och på klippbordet! Och så väldigt välskött: med perfekt skötta öron, kortklippta klor och inte en enda tova i den långa tjocka pälsen.

Smynta hade väldigt roligt med alla de andra hundarna, att hon åkte på massor av stryk när hon kom tog hon med jämnmod. Tillsammans med Julia var hon sedan ute och lekte vilda snölekar när vi var klara med klippningen, oj vad kul de hade tillsammans! Ibland frågar jag mig faktiskt varför jag inte behåller ALLA valpar jag föder upp... och den här vackra lilla tiken borde jag absolut ha behållit...


Smynta 5 månader

Vi önskar våra härliga K-valpar ett långt och lyckligt liv tillsammans med sina nya familjer. Två av dem får vi se mycket av i framtiden, eftersom de bor i närheten och har aktiva ägare som vill ta vara på valparnas kapacitet, på olika sätt. Lille Kanel, som står mitt hjärta mycket nära, bor långt bort - på Åland - men jag hoppas få tillfälle att träffa också honom snart igen.

Kanels sista dag hos oss

 

Copyright © Annika Tungel, Tungels Pudlar 2002
2008-05-03