Hänt i Hundgården 12

En strictly-dog-blogg, april - maj 2010

Till bloggen från juni 2010

Till bloggen från mars 2010

Helgens utställningsturné var väl sisådär. Ösregn av och till på lördagen på Pudelklubbens specialutställning i Hammarskog och bara en slät etta för Rhonda, som domaren tyckte var för fet. Och Lillan blev skrämd av en storpudelhanne som rusade emot henne och skällde när vi skulle in i ringen, så sedan fick hon inte upp svansen på en lång stund. Tredjeplacering, men med utmärkt kritik.

"En grupp med tre kombinationer som är mkt goda representanter för rasen, fin helhet och balans, fina huvuden och uttryck. Mkt bra pälsar och färg. Trevliga rörelser. Grattis till uppfödaren!"

På väg till avsluttningstävlingarna i Stora Ringen började grabbarna gruffa med varann, så där var det kört för vår del. Man måste uppföra sig!

Men Lillan gjorde succé, vart hon kom med sin rosa rosett ville alla prata och klappa, och hon trivdes med all uppmärksamhet. Hon är faktiskt en väldigt tuff liten tjej!

28 maj. Fosterbarnen har åkt hem till sig. Stackars Poppy blev väldigt ledsen och letade i flera timmar efter dem, men deras mamma blev överlycklig och tog dem till sig direkt, efter tre veckors separation. Strongt! Fast någon mat har hon ju fortfarande inte.

Igår stod jag i 7,5 timmar i mitt "trimrum" och gjorde i ordning två mellanpudlar inför helgens utställning. Utan rast, utan mat. Dumt av mig. Det gör jag inte om igen. En mellanpudel om dagen räcker.

Och nu åker vi på utställning i Hammarskog med Rhonda och Lillan. På söndag kommer ytterligare tre tungelshundar till Österbybruk, så då får vi en uppfödargrupp. Det ska bli kul! Snälla Sara är hemma och tar hand om Poppy och valparna.

26 maj. De små toyvalparna får egentid med Poppy allt emellanåt, så de ska slippa fajtas vid matbordet vid varje måltid. De är nu snart fyra veckor och får också smakportioner av köttfärs (ganska gott) och välling (blä!) några gånger om dagen, så snart ska de kunna flytta hem till sig igen. Det blir nog skönt för Poppy att ha bara sina egna fyra bulldozers till mellanpudlar att ta hand om. De väger nu över ett kilo alla fyra, medan toyarna bara väger häften så mycket.

Fästingarna har återkommit. Vad ska man ha för fästingprofylax? Det känns ju lite som att välja mellan pest och kolera eftersom många medel är giftiga, men efter att ha haft en schäfer med Borrelia och en häst med Erlichios (ingen av dem blev någonsin riktigt frisk igen) så väljer jag profylaxen.

Vi har tidigare år haft Scalibor halsband på alla hundarna eftersom vi badar våra hundar så ofta att Frontline inte är något bra alternativ. Och de har ju mått bra och blivit gamla allihopa. Annars är Frontline ett bra alternativ, som vi använde på vår schäfer Anja efter det att hon blivit infekterad.

Detta år använder vi lite olika skyddsmedel på pudlarna eftersom Ladiva tuggade på Scaliborhalsbandet som Julia fick. Så Julia har nu ett bärnstenshalsband som verkar fungera och Ebba och Bina har på sina halsband fått varsin berlock som ska alstra statisk elektricitet när den dinglar mot pälsen. Även det verkar fungera bra.  Elsie och Leja har Scaliborhalsband, eftersom Ladiva inte leker så mycket med dem.

Lycka till med fästingkriget!

23 maj. Idag regnar det, men det behövs väl, det också. Men igår såg det ut så här!

Strax efter klockan tre i natt var jag ute i regnet, i bara nattlinnet, med Poppy som var kissnödig. Hon får ju så mycket mat och dryck nu när valpkullen är så stor. Man får inte sova så många timmar i sträck när det finns valpar i huset.

16 maj. Vilken tur vi hade med vädret idag på Öppet Hus i Jägarhyddan! Det var alldeles lagom varmt och soligt och många glada pudelmänniskor (50 personer?) och deras pudlar kom och lekte tillsammans. En härlig dag! Vi har fått prova på utställning (med bedömning av domaren Carin Lundvall), agility, rallylydnad och mycket annat. Plus trevlig samvaro med andra pudelägare och deras hundar! Lilla Ladiva är helt utmattad nu. Fast hon hjälper ändå till med disken.

13 maj. Tänkbara engelska namn på de små pudelpojkarna: Saffron, Shamrock (treklöver, Irlands nationalblomma) och Sorrel (en ängsblomma - så hette vår colliehanne, född hos oss 1966).

12 maj. Wow, vad valparna växer! Dagens vikter: 440, 430,410 och 480 gram. Vilka små tjockisar! Man brukar räkna med att valpar dubblar sin vikt någon gång under andra levnadsveckan, och de här är inte ens en vecka ännu. Ska de bli storpudlar?

I natt har jag fått sova hela natten. Tack för det, Poppy!

Ikväll regnade det inte på valpkursen! Men det var kallt. Så nu ska jag värma mig med ett bad - av Poppy som verkligen inte luktar gott.

Och vi fortsätter att grubbla på bra namn. Scilla på tiken kanske?

Poppys valpar växer snabbt och en av dem väger redan över 350 gram. Poppy själv börjar känna sig mer bekväm i sin mammaroll och kan till och med komma ner och umgås med övriga flocken lite emellanåt. Hon är en sådan duktig liten mamma!

Fyra dagar gamla

8 maj. Inte får man då särskilt mycket sömn med en nyförlöst pudelmamma i huset. En gång i timmen ungefär har Poppy sagt till att hon måste gå ut. Och däremellan piper valparna i kör. Kul... Men det brukar bli bättre efter ett par dygn.

Poppy, som är en ansvarsfull pudelmamma, ville ha en insynsskyddad lya till sina ungar. Så Husse har byggt en till henne. Det vill säga han har ställt in en stor kartong i valplådan. Nu är Poppy nöjd, hennes ungar är trygga.

Hmm... Konstiga fåglar i träden så här års...

7 maj. Så härligt med en valpning i anständig tid på dygnet! För det mesta brukar det ju ske mitt i mörkaste natten. 

Poppy började med krystvärkar halv nio på kvällen när vi satt i soffan och såg på kungafamiljen på TV, så jag fick se resten av programmet i valprummet. 21.10 kom så den första valpen, en fin hanne på 270 gram, och strax därefter ännu en hanne. När tredje hannen fötts 22.40 började jag misströsta om en tik, men så kom hon då till slut, Prinsessan, tio i elva. På mindre än två timmar fick duktiga Poppy alltså fyra stora och mycket energiska (de är ju bruna) valpar på mellan 240 och 270 gram. Tre av dem kom i sätesbjudning, men det var inga som helst problem. Och en av valparna hade placentan kvar runt kroppen - något som jag aldrig sett förut och som jag trodde att man bara fick se vid kejsarsnitt. Har hon kanske ovanligt vida födslovägar? Hon verkar då i alla fall som gjord för att ha valpar. Nu ligger hon väldigt nöjd och glad och pysslar med sina ungar, låter mig knappast ta upp valparna. "Jag kan själv!"

Poppy och chokladpralinerna

Se valparnas pappa här! Manliga blomnamn på bokstaven S?

6 maj. Orolig natt med en Poppy som krafsar, bäddar, suckar och stönar, och försöker krypa in under sängen i valprummet. Men där är för trångt, däremot kom hon in under sängarna i sovrummet och enda sättet att få henne att komma fram var att hämta levangen och peta ut henne. Ända till söndag dröjer det nog inte.

Lejas ögon har blivit mycket bättre och nu slipper hon ha dumstruten på huvudet. I stället har jag lindat framtassarna med klibblinda så att hon inte ska riva sig i ögonen med sporrklorna. Folk ser lätt undrande ut när jag förklarar att hon har röda tossor för att hon har ont i ögonen!

5 maj. Sol och vår, men ingen värme. Fast i Arvidsjaur är det fortfarande riktig vinter, så majmånad det är!

Och Poppy har kul med mamma Elsie och mormor Bina medan hon går i väntans tider!

Se filmen här!

4 maj. Vår jättefina E-kull: Ebba, Elsie, Ellen och Eddie - Binas valpar med "finska Palle" (Milamarten Parcival) - fyller 10 år idag. Ojoj, redan? Jag tycker inte att det var så länge sedan jag såg Palle första gången, på Stockholmsutställningen 1999, och det sa KLICK, det var den vackraste pudelhanne jag någonsin sett. Som tur var så blev han kvar i Sverige några månader så vi kunde få de här fantastiska valparna, som i sin tur har genererat så många fina barn och barnbarn.

Nu har Elsies dotter Poppy kommit hit med sin mage, som är sprängfylld med sprattliga bebisar som snart vill ut. Poppy väger 11,7 kg...

Jag har lagt ut höstens kursprogram på min och på Pudelklubbens hemsida. I höst skippar vi valpkursen och håller i stället en aktiveringskurs för vuxna och äldre hundar. Det är så många gamla vovvar som bara ligger hemma och har tråkigt och längtar tillbaka till ungdomens valp- och lydnadskurser. Tror i alla fall jag. Vi kommer också att ha en bad- och fönkurs. Att få sin pudel ren och rak i pälsen är inte så lätt som man kan tro!

30 april. Valborgsmässoafton, buskarna slår ut, björken har musöron och vitsipporna brer ut sig som en heltäckningsmatta i hela Lill-Jansskogen. Nu gäller det att njuta i fulla drag, för det går fort nu.

Leja och Elsie har fått varsin fin solhatt. Leja har en ögoninflammation och får inte klia sig i ögonen med tassen och Elsie har opererat bort en fettknöl på ryggen.

"Ere nå´n hattparad på Strandvägen i år?"

27 april. Idag mötte vi Loves brorsa ute i skogen. Vilken liten maffig dvärgpudelvalp han är, vältränad och musklad som en liten bulldog. Och så rolig!

På kvällen hade vi styrelsemöte i Roslagssektionen med bland annat planering inför hösten och inför Öppet Hus den 16:e maj. Du kommer väl? Hos Ulla beundrade vi hennes snart fyra veckor gamla storpudelvalpar. Oj vad storpudelvalpar är stora, jämfört med Börjes toys!

25 april. Månadens pudelpromenad i sol och vårvärme!

24 april. Hemma från Västeråsutställningen. Rhonda vann Unghundsklassen och blev sedan 2:a Bästa Tik, slagen av en mycket vacker äldre tik som blev champion idag. Bra jobbat av vår söta Rhonda, att komma tvåa bland 19 vackra tikar. Hon är så duktig och så rolig att visa - absolut en blivande Champion! Tvåa på Stora Stockholm, trea på Lilla Stockholm, tvåa i Västerås - snart är det dags att vinna ett cert igen.

23 april. Nytt besök med Love hos vår husveterinär Bosse, som konstaterade att brottet läkt så bra att Love nu bara behöver ha ett mindre bandage och inte behöver komma tillbaka om ingenting oroande inträffar. Så idag har Love flyttat till Ann-Christin, Lasse och Rhonda på Lidingö för gott. Fast eftersom jag blivit så förälskad i honom så får de bara köpa 50% av Love, resten köper jag själv. Vad jag nu ska ha honom till, men kärleken är blind säger de ju. Och kanske lite korkad också.

Albano har betalat igen hela kostnaden för sin slarviga behandling av Love. Fast de tycker inte att de har gjort något fel. Ojdå.

Silas har varit här för klippning och han och Ladiva fann varann direkt - de har ju samma färg! Han var väldigt långhårig men perfekt skött och jag hoppas jag fick till en ok klippning inför utställningen på lördag.

De vuxna hundarna som var så intresserade av "frozen shit" i vintras har, sedan jag började ge dem vom inblandad i torrfodret, nu totalt tappat intresset för såna skogens delikatesser. Tackochlov. Min teori är följande.

Eftersom man vid framställningen av torrfoder hettar upp det till mycket höga temperaturer för att fodret ska hålla sig färskt länge dödar man även alla nyttiga bakterier, såna som hundmagen behöver för att må bra. Och det försöker hundarna kompensera på egen hand. Men vommen, och även annat färskt kött, innehåller det magen behöver. Inte var det några problem med hundars magar, hud och allergier före torrfodrets tid, inte vad jag kan minnas i alla fall.

Grattis Gardenia, Gloxinia, Gentiana och Gullviva, som fyller sju år idag!

Och så hittade jag två fästingar på Elsie när jag badade henne. Nästan så att jag avundas folket i Arvidsjaur, som fått snö idag...

16 april. Goda nyheter! Loves ben verkar läka som det ska och frakturen har inte glidit mer. Ny röntgen och omläggning om en vecka.

Och Poppy verkar vara dräktig, beräknad valpning omkring 10:e maj.

15 april. Det är väldigt svårt att hålla lille Love i stillhet - det vill säga, det går inte, han är full av bus och har uppenbarligen inte alls ont i sitt ben. Imorgon blir det nytt besök hos vår veterinär, ny röntgen och omläggning av benet igen. Vi håller alla tummar.

Love med sin favoritkatt

Igår kom en DVD från Operan "It´s a dogs life - Highlights från Nötknäpparen", med filmsnuttar där Julia och Yalla är med. Jättekul, den kommer vi att titta på många gånger!

Idag har både Leja och Julia blivit badade och klippta. Att Lejan är 15 år kan man inte tro; i sin korta sommarfrisyr ser hon verkligen ungdomlig ut! Och hon känner sig uppenbarligen också ung, hon blir alltid lite extra sprallig när hon är kortklippt. Lite grå om nosen är hon ju, men annars svart och fin och i full kroppslig vigör.

12 april. Tack alla goda vänner för all uppmuntran och allt stöd per telefon, i gästboken och vår mail! Det värmer. Love är pigg och glad och leker så gott han kan trots sitt bandagerade ben, han verkar inte ha ont längre. Han är en tuff liten kämpe.

11 april. Igår var jag till djursjukhuset och hämtade ut Loves journal, som var full av sakfel. Bland annat, daterat 2010-04-03 (halv ett på natten, men det framgår inte av journalen): "Idag em så var äg ute och krattade, valpen tumlade på tomten, skrek plötligt (jo så står det) till o sedan dess ej velat belasta hb".

Varifrån fick hon krattan? Inte från mig i alla fall. Och eftermiddag 3/4 var det verkligen inte utan kväll 2/4. Jag berättade utförligt att klockan var strax efter åtta på kvällen, att vi stod utanför och pratade med våra tre gäster som var på väg hem, att Love och Elsie (som är en snäll tioårig mellanpudeltik) var på gräsmattan och att Elsie råkade springa omkull honom när hon skulle jaga en koltrast.

Lyssnade veterinären inte alls? Och varför hittade hon på ett eget scenario?

Den enda "behandling" Love fick (alltså ingen som helst undersökning, bara vägning och temptagning av sköterskan) var röntgen plus så mycket smärtlindring att han var helt groggy hela nästa dag. Han kunde inte resa sig utan att ramla omkull (med sitt brutna ben, utan stödbandage) och tvingades kissa liggande. Ingenstans i journalen står vilket preparat och hur mycket han fick i de två sprutorna.

Vid återbesöket den 6 april har man skrivit "frakturen i bra läge". Hur vet man det om man inte har röntgat om den? Det fanns då ingen plåt på frakturen bland bilderna som skickats till Bo Ernborg i alla fall.

Jag tänker reklamera och kräva tillbaka de pengar jag betalat, plus ett skadestånd motsvarande valpens pris. Jag vet ju faktiskt inte om det blir en fullt fungerande hund av honom igen och det här har gått mig djupt till sinnes.

9 april. Idag har Love varit hos vår husveterinär Bosse Ernborg. Han har fått Loves journal och alla röntgenplåtar skickade från Det Stora Djursjukhuset. Bosse sövde Love och röntgade om honom och upptäckte  att frakturen faktiskt har förskjutits en aning. Det skulle de ha sett i tisdags när jag var på djursjukhuset om de hade röntgat om benet - men det gjorde de inte utan tog bara plåtar på bäcken och höftled. När jag frågade sa de att brottet låg i samma läge; en ren lögn alltså, de hade över huvud taget inte tittat efter. Hur slarvig och hur dum får man vara på ett stort sjukhus?

Dessutom reagerade min veterinär på att man inte skrivit något i journalen om att knäleden hade undersökts, och när han kände igenom den upptäckte han att även knäet blivit skadat och var instabilt. Ligament och ledkapsel är skadade.

Jag kommer att reklamera det här och begära alla pengar - 7.684 kronor - tillbaka, kanske även begära skadestånd. Ett klart fall för Reklamationsnämnden. SÅ HÄR SLARVIGT FÅR DET INTE GÅ TILL PÅ ETT DJURSJUKHUS!

8 april. Två ledsna valpar.

Hur okunniga veterinärer har de egentligen på journätterna, när det verkligen är de allvarliga och brådskande fallen som kommer in? 2.485 kronor kostade kalaset idag. Tre veckor med burvila ligger framför oss.

Någon som har en valphage att sälja?

5 april. Love mår mycket bättre idag. Även om han fortfarande springer på tre ben så är han glad och verkar inte ha lika ont längre. Jag var ändå en sväng till igår till Albano för att försäkra mig om att det inte var ett ledband som brustit, eftersom jag inte alls var nöjd med den slarviga undersökning som gjordes av veterinären i fredags kväll. Det vill säga ingen undersökning alls: "eftersom du har beskrivits det här så bra för sköterskan behöver jag ju inte undersöka honom, men vi ska röntga" sa hon där hon satt på huk och tittade på Love i mitt knä. Nu blev hela han palperad, och något ledband är inte skadat i alla fall.

Bina, Ebba och Elsie har fått varsitt försenat påskbad och OJ vad lortig en pudel kan bli på knappt tre veckor; man kan tro att de färgar av sig när det bruna sköljvattnet rinner ner i avloppet. Men nu är de fluffiga och väldoftande alla tre. Det tar ju faktiskt inte mer än en och en halv timme ungefär per hund med min superfön - och då ingår även rakning av nos, tassar och svansrot plus kloklippning. Men ska det klippas också tar det ju ett par timmar till.