Hänt i Hundgården 9

En blogg, november- december 2009

Fjäturen, november

Till bloggen från januari 2010

Till bloggen för september - oktober 2009

Gott Nytt År!

27 december.  Pudelpromenad i snö och  åtta minusgrader med 21 glada pudlar. Plus - som alltid - en amerikansk cocker spaniel: allas vår Kompis.

23 december. Vi har firat "Lillejulafton" med delar av familjen: klätt granen tillsammans allihopa, tjyvstartat med julmaten och grattat min bror som fyller år idag. En härlig kväll - och vovvarna har som vanligt passat på att ta för sig av alla klappvilliga händer.

20 december. Det har kommit MASSOR AV SNÖ! Ingemar är ute och skottar och skottar så att pudlarna inte ska måsta simma ut från tomten. Skogspromenad är väl bara att glömma, det får bli bara skottade vägar idag. Men vovvarna tycker snön är bara heeelt underbar.

Och Sara har åkt hem till Ornäs för att fira jullov.

18 december. Poppy har varit här för att bli julfin, badad och klippt. Mycket uppskattat av de andra hundarna, Poppy ligger verkligen bra till. Hon är ju sååå rolig att klå upp när hon kommer hit!

Tre generationer: Mormor Bina, Poppy och Mamma Elsie

Åsså har vi bakat lussekatter (igen) och kokat knäck. Sara sätter verkligen fart på mormor och morfar.

17 december. Pudeldamerna älskar verkligen snön! Ystra som kalvar på grönbete studsar de runt och leker ännu mer än vanligt med varann.

Bina gratulerar sina barnbarn Nidorinaz Zelda (dotter till SUCH Tungels Hibiscus) och SUCH Tungels Ilex, som haft bröllop idag. Om 63 dygn ungefär hoppas vi att det föds många vackra pudelbarn!

Julia, Bina och Leja är nybadade, fluffiga och väldoftande. Otroligt hur lortig en pudel blir på 14 dagar; när man ser sköljvattnet rinna över badkarsbotten kan man tro att de färgar av sig. Men nu! Att snusa på en nybadad pudel är lika häftigt som att snusa på en nybadad bebis. Tycker i alla fall jag.

14 december. Elsie har kommit hem igen. Oj, vilket pusskalas det blev mellan hundarna!

13 december. Har varit på operafilm: Nötknäpparen inspelad på Operan i S:t Petersburg. Härlig föreställning! Fast de hade förstås ingen pudel.

12 december. Igår var det Julias sista föreställning före jul av Nötknäpparen. Det känns faktiskt rätt skönt - det har varit väldigt intensivt den här veckan och jag känner mig lite sliten. Julia kan nu sin roll perfekt, hon vet till och med i vilken takt hon ska lyftas upp och vem som ska lyfta henne. Hon går fram till den dansaren och vänder ryggen till för att bli upplyft. Visst är hundar musikaliska, det är ingen tvekan om det. Julia kan hela Nötknäpparsviten nu, jag väntar bara på att hon ska börja sjunga melodierna också. Och liksom i förra föreställningen busade hon igår lite extra och passade på att springa ut och länsa godisskålen i kulissen mitt i scenen med julfesten. För att sedan gå in igen och fullfölja. Smart som en pudel.

Rhonda, Charlie och Peppar har varit på utställning idag, "Stora Stockholm" på Älvsjömässan. Och de har varit så duktiga alla tre. Peppar fick ett förstapris med fin kritik i öppna klassen, han visade så sig fint med svansen i topp. Charlie blev fjärde bästa hanne, i knivskarp konkurrens med flera championhannar och vackra importer, han var verkligen jättesnygg. Vann gjorde en vit amerikansk championhanne. Och lilla Rhonda blev andra bästa tik, hårfint slagen av en äldre och mycket fin tik efter flera extra varv i ringen. Rhonda är en så härlig liten hund, alltid glad och med på noterna visar hon alltid sitt bästa. Kritiken, skriven av domaren Frank Kane från England:

"15 months, lovely quality all through. Very well constructed, excellent chest angels, very good ribe and coat, excellent movement and carriage. With a little more finish to her presentation she will be a top poodle."

Hoppsan. Där fick jag för att jag inte hann bada om henne igår utan försökte fuska med sprayflaska och fön.

10 december. Idag har Julia varit med i två föreställningar på Operan: klockan 14.30 och 18.00. Fullsatt och publikens jubel. Hon börjar nästan bli lite blasé vår lilla stjärna och hittar på lite egna hyss emellanåt. I scenen med  julfesten sprang hon ut åt fel håll för att snabbt tömma godisskålen som väntade på henne för att ha efter scenen med råttjakten. Sen kom hon in igen och fullföljde dansen. Damen är lite för smart ibland.

Man brukar säga att hundar kan lära sig mellan 150 och 200 ord. Men det är nog inte så många hundar som, liksom Julia, har ordet "Operan" i sitt ordförråd.

Mellan föreställningarna åt jag en brakmiddag i stan: en kokt korv med bröd i Kungsan. Det ni!

9 december. Nelly, nybadad och fin, har åkt hem till sig igen, efter två veckors vistelse hos oss. Vi saknar henne, hon är en sådan glad och lekfull liten solstråle. Någon parning blev det inte den här gången, vi har presenterat henne för två olika hannar de senaste dagarna, som båda har sagt: "Tack men nej tack, inte just nu. Men jag tar gärna Mormor Bina i stället!".

7 december. Julia fick till en perfekt råttjakt ikväll! Med hjälp av en bra råttkung (figuranten är ju lika viktig som hundföraren) och en pannkaka klarade hon av att jaga Råttkungen över hela den mörka scenen i kvällens föreställning av Nötknäpparen. Utan koppel. Julia är numera en riktig operadiva som uppträder på scenen på ett självklart sätt, till publikens förtjusning. Dansarna är faktiskt lite avundsjuka på henne, som får sådana ovationer för så lite arbete. Och det kan ju tyckas orättvist.

Nelly hade besök av sin boyfriend ikväll och var mycket lycklig över besöket. Men Mingus var inte lika intresserad. Till Nellys förtvivlan tände han mer på Nellys mormor Bina och hade vi inte passat på så hade Bina nog fått en kull valpar om ett par månader. Vilket hon säkert skulle klara jättebra, hon är ju bara knappt 13 år gammal. Och vi som inte ens hade märkt att Bina löper.

I gårdagens operaföreställning höll det på att gå illa. Julia halkade på scengolvet, gjorde en rejäl kullerbytta och släpades sedan på rygg i kopplet sprattlande som en fisk på land, innan hon lyckades lirka sig ur halsbandet. Jag blev jätterädd och trodde hon skulle strypas eller bryta nacken, men hon reste sig, ruskade på sig och fullföljde sedan sin scen. Strongt.

4 december. Repetition av Nötknäpparen. Mötte en operasångerska i korridoren: "Is this the famous dog? She is amazing!" Javisst är hon!

En film (tyvärr rätt dålig, tagen med mobilen) från dagens repetition finns här.

3 december. Nelly har varit hos veterinären för ett vaginalutstryk, som bekräftade vad både hon och Mingus har sagt hela tiden: det är alldeles för tidigt för parning. Först om fyra dagar trodde Farbror Doktorn. Hundar vet.

Nelly

Ännu en fantastisk kvällsföreställning av Nötknäpparen, med min fina fina duktiga Julia. En av dansarna sa, lite förvånat: "She smells good". "Yes, she is a poodle" sa jag.

Imorgon förmiddag är det repetition med en ny uppsättning dansare.

2 december. Julia överträffade sig själv igår igen i Nötknäpparen. Nu har hon bara jättekul på scenen och det är nästan svårt att få henne därifrån. Farbror Blå (som dansades av Brendan Collins i hans tack- och avskedsföreställning igår, vilken ära för Julia att få vara med då!) fick faktiskt lov att bära ut henne i en av scenerna, så kul hade hon! När vi var på hemväg mötte vi många som hade sett föreställningen och som kom fram och ville hälsa på Julia och prata. "Lille Prick var bäst av allihopa, jag tittade bara på hunden hela tiden den var inne. Hur har hon blivit så duktig?" Och Julia solar sig i glansen som den stjärna hon är.

När vi kom hem stod Sara och Ingemar och bakade lussebullar!

Har ni sett de här klippen från Stockholm Horse Show? Helt underbart!

http://svtplay.se/v/1791600/hastsport/hemligheten_bakom_pignons_spektakulara_show?cb,a1364159,1,f,103678/pb,a1364158,1,f,103678/pl,v,,1791600/sb,k103677,3,f,103678

29 november. Första advent. Trodde inte mina ögon när jag vaknade i morse. SOLEN SKEN! Lagom till dagens pudelpromenad! Ungefär 35 pudlar var med idag, varav några nya kompisar som inte gått med tidigare. "Flocken" upptäcker genast nya kamrater som välkomnas av alla - det är härligt att se hur sociala våra pudlar är.

Det har varit en konstig november, den varmaste sedan artonhundrakallt eller så tror jag. Tillsammans med tomten, julstjärnan och adventsstaken på köksbordet blommar rosor som jag plockat in från trädgården idag och i blomlådan blommar penséerna idogt och oavbrutet sedan i april månad. Inte så vackra kanske, men man kan ju inte bara slänga såna trogna blomster.

28 november. Julias första föreställning av "Nötknäpparen" på Kungliga Operan: röd lykta, jublande publik och fem ridåfall efter föreställningens slut! Julia har överträffat sig själv idag, hon håller reda på sina entréer och går in och intar scenen som en riktig primadonna. Hon verkar njuta av varenda minut hon är inne. Och min fjärrkontroll fungerar perfekt, nu sitter det verkligen och förra årets obehagliga incidenter verkar helt glömda. Det är underbart att se lilla Julia så här, så glad och så trygg, självsäker.

"Vilken scenvana den här hunden har" sa någon åskådare efteråt. Då skulle de ha sett henne förra året, med sänkt svans och försiktig framtoning. Nu ville hon bara in på scenen hela tiden och hade jag inte haft henne kopplad hade publiken nog fått se mer av henne... Sååå kul!!! Jag har nog världens allra goaste lilla pudelflicka.

27 november. Flera av Julias vänner vill veta vilka föreställningar som Julia deltar i, så här är listan:

28/11  18.30
1/12    19.30
3/12    19.30
5/12    15.00
7/12    19.30
10/12  14.30 och 18.30 (!)
11/12  19.30
8/1      19.30
15/1    18.00

Övriga föreställningar dansar Yalla: 30/11 kl 13.00, 5/12 kl 18.30, 14/12 kl 18.00, 17/12 19.30, 18/12 18.00, 5/1 kl 19.30, 9/1 kl 18.00.

Om man vill se Nötknäpparen - lika härlig för både barn och vuxna! - så måste man beställa biljetter omgående, många föreställningar är redan utsålda.

26 november.  Julia har haft generalrepetition på Operan, med fullt av publik - inte fullsatt men nästan. Hon var väldigt duktig. Trots att hon sprang av scenen i köket två gånger så fick jag henne att gå in igen och stanna kvar vid köksbordet till slut. Den nya svansrosetten (som är mycket vacker) väger mer än den gamla och stör henne genom att trilla ner på undersidan av svansen. Får se om "Kostym" kan göra något åt det.

Och nu har man bestämt att hundarna ska få ha koppel på sig i råttjaktsscenen eftersom både Yalla och Julia har problem med att springa tvärs över den mörklagda scenen - bländade dels av hundens egen strålkastare, dels av lamporna på andra sidan scenen. Skönt, nu slipper vi oroa oss för att hundarna ska ramla ner i luckorna i golvet på vägen över scenen... Och kopplet syns visst inte ens i mörkret.

De flesta dansarna är förtjusta i hundarna och pratar med dem på ett normalt sätt. Det finns dock undantag och då är det inte lätt för hundarna att samarbeta. Dagens Petter (som vi inte har träffat tidigare) var ett av de undantagen. Han ville varken prata med Julia eller klappa henne. Och absolut inte ge henne något godis. Tyvärr. Hundar är ju inga maskiner utan ska behandlas med respekt, som alla levande varelser. Men han kanske är extremt hundrädd?

På lördag är det premiär.

Nelly har fått träffa Mingus, sin tillkommande. Tycke uppstod direkt och imorgon planerar vi bröllop.

24 november. Nelly har kommit. Hon löper. Visst var ögonlysningen (i torsdags!) vältajmad?

Yalla hade sitt genrep ikväll. Jag var där med Julia för lite extra träning - och med Ebba för att se om hon klarar av miljön. Vilket hon självklart gjorde på sitt trygga ebbasätt. Med svansen i vädret intog Ebba scenen, hälsade glatt på alla som ville prata med henne och letade godis på alla upptänkliga ställen. Hon skulle säkert kunna hoppa in för Julia om det skulle behövas, med bara lite träning. Vårt stora barnbarn Sara var också med, som "co-driver", och tyckte det var kul att följa en repetition back stage.

Idag tog vi bilen bort till Berget för att gå i skogen där. Det är ju trevligt med omväxling, det tycker även hundarna som älskar nya jaktmarker. Men efter en stund i skogen hade jag bara fem hundar, Julia var putz weg borta. Det gick fem minuter, tio minuter. Ingen Julia. Jag ropade och ropade och de andra vovvarna nosade och letade. Ingen Julia. Efter en kvart började jag fundera på vilken hund jag skulle ta med till Operan imorgon i stället för Julia. Ebba eller Rhonda? Nå, till slut när jag hade gått igenom alla hemskheter som hon kunde ha råkat ut för (ramlat nerför berget, drunknat, fastnat i taggtråd, brutit ett ben, blivit stulen, blivit sparkad av en älg, ramlat ner i ett hål) kom hon flygande med flaxande öron, glad, blöt och full av kvistar, nöjd med sin lilla jaktutflykt. Jag blev så glad att jag inte ens kunde gräla på henne. Så länge har hon aldrig varit utom synhåll förut. Usch.

När vi kom tillbaka till bilen hade jag återigen bara fem hundar. Nu var det Elsie som var puts väck borta. Argt lastade jag in de andra fem, satte mig i bilen och körde en liten bit på skogsvägen, och när Elsie kom fick hon som straff springa efter bilen en bit innan jag stannade och släppte in henne. Vilken jag strax ångrade. Hade jag vetat hur hon doftade hade hon nog fått springa efter bilen hela vägen hem. Så blev det då ett hundbad idag igen. Inte vill jag ha en som rullat sig i as i min säng på natten. Mina ljuvliga små pudelfröknar kan vara riktigt snuskiga typer ibland.

Nu har Nelly åkt hem till sig igen, efter dagens ögonlysning på Albano Djursjukhus. Så nu är det bara att vänta på löpningen.

Nelly är en så trevlig liten pudel och hon är alltid lika fin: välrakad, ren, tovfri och snyggt kortklippt. Hur nu hennes matte kan klara det, trots att hon (matte alltså) har en synskada. Det vore fint om alla hundägare som har full syn kunde sköta sina hundar bara hälften så bra som Nellys matte.

18 november. Skitväder, skitväder, skitväder. När kommer snön? Är trött på att ha blöta leríga pudlar och dito golv. Men hundarna är inte ledsna för det, utan hittar alltid på något kul att göra ute: klättra i ett träd eller jaga en skata. Bara de får gå ut i skogen får det gärna regna småspik för deras del.

17 november. Klippkurs för Pudelklubben med sex deltagare, allt från storpudel till dvärg. Julia var med som demonstrationshund, hon växer verkligen med varje ny uppgift hon får!

16 november. "Vaddå" sa Julia " ´hur mycket hon minns se´n förra året´.. JAG MINNS ALLT. PRECIS ALLT. Självklart. Är du dum eller, matte? För du tror väl inte att jag är dum?"

Julia visste precis vad som var på gång, hon var väldigt sprallig redan innan vi åkte hemifrån och hon drog i kopplet, superfokuserad, hela vägen på tunnelbanan och genom Gallerian på väg mot Operan. Nog mindes Julia, och hon tyckte det var jättekul att komma tillbaka till Operan igen. Själv hade jag faktiskt glömt hur man går i alla gångar och trappor upp till Målarsalen (Operans stora balettsal), men Julia visade vägen...

Idag var det repetition på sal med baletten och piano av prolog, akt 1 och 2 och epilog. Och Julia var med på noterna (haha) hela tiden. Men på Yalla Yalla (den andra hunden som alternerar med Julia) var hon förbannad - det är ju hon som är primadonnan och som ska ha allt ljus på sig. Och alla köttbullar, även Yallas.

På fredag är det scenrepetition.

15 november. Rallylydnad med Julia. Att det regnade märkte vi först när vi kom hem (vi var rätt blöta bägge två) eftersom det är så kuuul, Julia är superrolig att jobba med!

Och nu är hon nybadad och rakad inför morgondagens start av repetitionerna på Operan. Det ska bli spännande att se hur mycket hon minns sedan förra året.

14 november. Hem till novemberrusket igen efter ett par dagar med sol och 18 grader i fantastiska Barcelona. Men ändå - borta bra men hemma bäst!

Idag blev det regnrastning på morgonen: overall på och bilen ner till ängarna och skogen.

Vi har varit till kyrkans Second Hand-försäljning och handlat var sitt mjukisdjur till pudeldamerna (för 10 kronor stycket). När vi kommer hem dyker de ivrigt ner i kassen och plockar varsitt djur (Bina väljer först förstås), de är mycket medvetna om att leksakerna är till dem. Sedan går Bina runt och stjäl från de andra. Idag samlade hon tre djur i sin korg och låg sedan och försvarade sitt byte mot de andra. Ebba fick i nåder behålla en anka och Elsie en liten vovve, men Julia och Leja blev utan... Bina är en superegoist, men en väldigt charmig sådan.

Och Julia och jag har varit på vår Rallylydnadskurs, lika kul som alltid, trots det gråmulna novembervädret. Men imorgon bär det av till sol och värme i Barcelona!

6 november. Idag ska man äta bakelse, det är Gustav Adolfsdagen. Men vi tar nog en krabba till kvällen istället.

Akvileja har varit till veterinären för sin årliga ögonkontroll. Hon fick mycket beröm för sina fina ögon och allmänt goda kondition, sina friska tänder och härliga muskler. Ingen kan tro att Lejan snart fyller 15 år!

Och på söndag fyller L-kullen (Lobelia, Linnea och Lotus) fyra år. Lillkillen Lupin trillade nerför en trappa när han var 13 veckor och dog direkt. Jag tänker lite extra på hans unga husse idag.

Hela flocken är nybadad och nyklippt så nu doftar det schampo i hela huset. Det är härligt tycker jag.

3 november. Igår hade vi i SPK:s sektion Täby/Roslagen möte här hemma för att planera vårens aktiviteter. Och vi har fler idéer än tid verkar det som. Utöver vårt "vanliga" kursutbud diskuterade vi att ha kurs i spår, viltspår och att anordna MH. Plus en kurs i "Bad & Fön" - inte så lätt som man kan tro! Och vad roligt det vore att hålla en kurs för veteranhundar (över åtta års ålder) - för visst tycker även våra gamlingar att det är roligt att få gå på kurs!

Men hur ska vi hinna och orka allt vi vill göra? Vi behöver fler instruktörer, så hör av dig om du vill vara med och jobba. Du får ingen lön, men glada tillrop från oss andra och förhoppningsvis även uppskattning från glada kursdeltagare!

1 november. Allhelgonadagen.

En nybadad Molly har åkt hem till sin familj igen, och gladare hund har väl aldrig skådats. Hon höll på att slå knut på sig själv när Pelle kom och hämtade henne igår kväll! Man kunde tro att hon har varit djupt deprimerad under de två veckor som hon har varit här, och inte den glada flockmedlem som hon faktiskt varit. Men det är väl precis som det ska vara: kul att åka bort och kul att åka hem!

Avslutning på Pudelklubbens valpkurs igår, och start på en ny valpkurs idag. En "intensivkurs", en kortkurs på bara tre tillfällen. Med tre ljuvliga valpar: ett syskonpar silverdvärgar och en liten vit toytik. Kursen de hade anmält till blev inställd pga för få anmälningar och jag kan ju inte säga nej... Men det ångrar jag verkligen inte alls; så söta och trevliga valpar!

Och Julia och jag har varit på vår kurs i Rallylydnad på eftermiddagen. Det är så roligt att någon gång gå på kurs i stället för att hålla kurs, och Julia är ju så härlig att jobba tillsammans med, hon har superkontakt och en oavbrutet viftande svans!

Till bloggen från januari 2010